Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Föreläsnings- och vetenskaplig skriftställareverksamhet 1876-1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De problem, som tidigast sysselsatte honom och från
vilka hans filosofiska arbete utgick, voro spörsmålen
om människans uppfattning av den yttre världen och om
tid och rum. Det gällde för honom att giva dessa svåra
frågor en så allmänfattlig gestaltning som möjligt. I
oktober 1874, samtidigt med att han skickar Svensk
Tidskrift uppsatsen om Venus från Milo, skriver han
till Hjärne:
»På tal om (tidskriftens) köttmat må du tillåta mig ge
en vink om att jag bland utkast till avhandlingar har
ett par, som heta: »Huru vi uppbygga vår yttre värld»
samt »Frågan om tid och rum». Det är knaggliga ämnen,
men kunna dock framställas så att de äro uppfattliga
även för lata och medelmåttiga hjärnor. Det skulle vara
mig ett nöje, om jag kunde visa, att grundlighet i sak
låter även här förena sig med genomskinlighet i
framställningen och att de nio systrarna ej tvingas
till flykt när det gäller tankens stora spörsmål. Det
är på detta fält och med de sakförhållanden, som där
läggas i dagen, den materialistiska världsåskådningen
får nådestöten, men alls icke med prat mot den
Darwinska härledningsteorien.»
I dessa ord hava vi programmet för Rydbergs
filosofiska skriftställeri nu och senare.
Genomskinlighet i framställningen förenad med
grundlighet i sak - det var nättopp detta, varav vår
dåtida filosofiska litteratur i så hög grad gjordes
behov, ty dessa egenskaper hade dittills framträtt mest
var för sig. Med undantag av Pontus Wikners formsköna
och djupsinniga populärfilosofiska skrifter - i sina
rent vetenskapliga arbeten, t. ex. Om egenskapen, är han
däremot mycket svårläst - och av Axel Nyblæus’ klara och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
