Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Föreläsareverksamhet, vetenskapligt och samhälleligt skriftställeri 1884-1896 - Föreläsningar vid Stockholms högskola. Konstskriftställeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svärfader ansågs vara detta, så hade Rydberg icke
blivit hans svärson »för att lägga ökad tyngd på
hans axlar».
Först på nyåret 1889 blev saken klar och Rydberg med
olika myndigheters begivande kallad till professor i
de bildande konsternas teori och historia. Redan samma
vårtermin höll han sina första föreläsningar i den nya
professuren.
Denna första termins ämne var särskilt lyckligt
avpassat efter hans individualitet; det var konstens
teori han här upptog, och han hade alla förutsättningar
att behandla den på ett utmärkt sätt.
Dessa föredrag tillhöra de yppersta han någonsin hållit
och hava av mig utgivits under titeln Om det sköna och
dess lagar.
Bl. a. karaktäriserar Rydberg begreppen
idealism och realism, schematism och
naturalism.
Han uppträder härvidlag mot den naturalistiska
estetiken. Hade den rätt, så finge konsten blott
galgenfrist intill dess fotografien mäktat fixera
naturens dagrar, skuggor och färger.
Naturalismen vilade på ett missförstånd av konstens
väsen, men vore att föredraga framför så väl den falska
idealism, som bör heta schematism, som framför den
falska idealism, vilken vill försköna det yttre genom
att förfalska det, icke genom att giva det dess bästa,
vackraste och mest karaktäristiska uttryck, där en vacker
andlighet dock verkligen finnes att uppfånga och återgiva.
Naturalismen vore att föredraga framför dessa båda riktningar,
men hade sina gränser, utanför vilka den vore absolut
förkastlig. Såsom naturalismens överdrifter i protesten mot
en sötsliskig och smickrande riktning framhållas dess
ovillighet att skilja oväsentligt från väsentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
