Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Poetisk eftersommar 1888-1896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614 VIKTOR RYDBERG
personlighet, men som är ganska sällsynt i hans
diktning.
Vilka svaga sidor man än må kunna
framhålla i Vapensmeden - betraktad som »historisk
roman» - skall man dock ej i hela vår litteratur
kunna påpeka en prosadikt mera fylld av äkta
humanitet: d. v. s. mänsklig bildning, mänsklig
kärlek och mänsklig vishet än denna bok, där
Viktor Rydberg inom ramen av en historia, som
redan i ungdomsåren hägrat för honom, nedlagt så
mycket av den världsåskådning, vartill han nått
efter ett långt och tankerikt liv.
Egentligen var det meningen, att
Vapensmeden skulle utgå tillsammans med några nya
skaldestycken, småberättelser och aforismer under
titeln »Sånger, berättelser och hugskott».
Men då den växte ut till så pass stora mått,
fick den segla sin egen sjö och utkom på hösten
1891, under det att mot julen Några dikter
utgåvos såsom Rydbergs andra samling.
Helst hade han velat dröja därmed ett år,
för att få samlingen fylligare, och det är att
beklaga, att, på grund av överenskommelsen med
förläggaren, detta ej blev fallet, ty då hade vi
sannolikt ägt flera dikter av hans hand.
Av de nya dikterna är Den nya
Grotte-sången vid sidan av »Barndomspoesien» och
»Grubblaren» den mest betydande.
I minnestalet över Strandberg hade Rydberg
- med anledning av att Talis Qualis själv dömt så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
