Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Poetisk eftersommar 1888-1896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POETISK EFTERSOMMAR 1888-1895 619
gjutet, bråd att få säga allt vad han hade på
hjärtat.
Det mäktiga skaldestycket, vilket
genomströmmas av den ungdomsvarma vrede, som har sin rot
i kärlek, är sprunget ur en disharmonisk stämning
hos skalden, och denna har satt sin prägel även på
den yttre formen. Men mäktigare toner äro icke
sjungna på svenskt språk, ungdomligare harm har
icke brunnit i en ynglings dikt än i detta
sextiotreåringens anatema mot allt det elände, som den
moderna mammonsdyrkan bär i sitt sköte, mot
den jättekvarn, som maler bort så mycken
människolycka. Det möter oss här en ande besläktad
med Gamla testamentets profeter, när de vredgade
banna israeliterna för deras Baalstjänst.
I Livslust och livsleda har skalden
återupptagit sitt gamla ämne: optimism och pessimism
i världsuppfattningen. Han mönstrar en hel skara
representanter för olika världsåskådningar, allt
ifrån de unga hellenernas livsglada njutande av
minuten till pelarhelgonets självvalda plågor och
anakoretens dystert mäktiga anatema mot
levnadsfröjdens synd.
Stundom har skalden lånat verser från sina
egna ungdomsdikter (hellenernas sånger, poeten
från nittonde århundradets slut), stundom övergår
han till ren prosa, såsom då det gäller angreppet
mot den Nietzscheska världsåskådningen och dess
eftersägare, »övermänniskorna», representerade av
»intelligensaristokraten», pumpan på två pinnar,
vars huvud utvecklats på de plebejiska lemmarnas
bekostnad. Rydberg satiriserar här över denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
