Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Personliga förhållanden 1884-1896. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’Lille Vigg’, som är hos henne, och viskat hans saga
i hennes öra, ehuru jag gärna tror, att detta nu är
öppet för oändligt vackrare sagor än den. Hälsa henne,
när du går till hennes grav! [1]
När jag är mycket ansträngd, inställer sig en släng
av den yrsel, varav jag haft förkänningar sedan
ungdomstiden, men svårast anfäktades för ett par år sedan.
Den står i bakgrunden, alltid färdig att lyfta foten.
Nu lyktar jag denna jeremiad, vars praktiska syfte
är att mildra din dom över min overksamhet med
avseende på subskriptionslistan för X: s arbete.
Jag återsänder den med min namnteckning och med
önskningar om framgång åt företaget.»
I detta brev äga vi liksom en konturteckning
av Rydbergs förhållanden - sådana han själv
någon gång i en misströstande stämning kunde se
dem. Vid ett dylikt tillfälle kunde till och med
tanken på att åter flytta ner till Göteborg rinna
honom i hågen, såsom fallet var i slutet på
1880-talet, då han ett ögonblick tänkte sig möjligheten
att taga anställning vid den tillärnade högskolan
därnere och där använda sina utarbetade
föreläsningsserier.
Men detta var blott ett flyktigt hugskott.
Vistelsen i huvudstaden och dess nära omnejd
saknade förvisso icke ljuspunkter och var honom
i grunden nödvändig. Främst är här att nämna
sammanträffandet med högt bildade personligheter
inom olika vetenskapsgrenar, för att med dem
utbyta tankar och av dem lära. Ty en vetgirig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
