Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Personliga förhållanden 1884-1896. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERSONLIGA FÖRHALLANDEN 1884-1895. SLUTORD. 653
skogen, därvid hans hustrus axel fick utgöra
skriv-pulpet, eller med den fulländade
»Barndomspoesien».
På »Psyche» hade han länge ruvat utan att
få en vers ur pennan. Så kom en kväll det beskedet,
att den och den dagen måste dikten vara färdig,
ty målaren Callmander, som skulle fästa den som
devis under sina tavlor, stod på resande fot.
Rydberg fick en flaska champagne och cigarrer, och
med dem till sällskap skrev han under några tysta
nattimmar den härliga dikten samt var sedan
överlycklig att åter få kasta sig in i Völuspå.
Rydberg var i umgänget visserligen i hög grad
ojämn, men han underskattade själv sina
egenskaper som sällskapsmänniska.
Vad han mest av allt fruktade var att bliva
medelpunkten i ett sällskap, som var bjudet på att
»bese» honom såsom en märkvärdighet eller att
avhöra hans yttranden i den eller den frågan. Han
hatade att sitta på litterär understol, att vara ett
slags levande »Fråga mig om allt», vartill en och
annan i all välmening ville göra honom.
Han var icke heller alltid synnerligen hågad
för att i sällskapslivet »konversationsvis korsa
idéer». Ovan anfördes några ord i detta avseende
ur ett brev till hans hustru.
Till Soldan skrev han en gång om den
skygghet han hade för åsikters utbytande medels
korrespondens, enär det bleve så långa pauser mellan
tal och svar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
