Print (PDF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 FRU LENNGRENS
FADER
Malmstedts läraregåfvor prisas högt. I ett minnestal
öfver honom meddelar J. J. Hedrén, att man - hvad
timme på dagen man än besökte honom - fann honom
såsom en annan Plato, omgifven af en skara frågande
ynglingar, lärande i sin academia. Hvarken sparade
han mödor eller verksamhet. Ofta, sedan han lämnat
frukosten eller middagsmåltiden, stod han »upp med
glada steg och munter uppsyn och gick, liksom han
skyndat till någon festlig glädje, ja, äfven sömnens
vederkvickelse försmådde han, för att tjäna de
vetgirige- sålunda helt glömmande sig själf, vakade
han för andras gagn och anförde aldrig göromålens
mängd eller trötthet såsom ursäkt. Malmstedts
offentliga skriftställar-verksamhet - utom de redan
omtalade disputationerna - inskränkte sig till en
svensk skrift »Tankar om kärlek och vänskap» (1756)
samt tre på i/So-talet utgifna moralfilosofiska
afhandlingar på latin. Men dessutom lära öfver två
hundra af honom författade latinska disputationer
hafva utgifvits under andras namn för att försvaras
från den akademiska katedern. Han nedskref ock en
stor del anteckningar öfver ungdomens undervisning
och religiösa frågor, som bevarades af arfvingar,
till dess "Karlstads brand förstörde större
delen. Bland återstoden (som nu tillhör sonsonen,
läroverksadjunkten A. M. Malmstedt) finnas åtskilliga
sunda och tänkvärda småuppsatser och tankekorn,
bl. a. äfven kritiska anmärkningar mot Kant, till
hvars filosofi han var en bestämd motståndare,
hvilket vållade stridigheter, som enligt hvad han
själf yttrat, »beröfvat honom några vänners förtroende
och aktning och dem tillfallet att begagna sig af
hans undervisning».
Om Kants skrifter yttrar han bl. a., att »de äro
svårare att med sammanhang uttyda än någon bok i
bibeln, och likna i mörkhet Böhmes, men innehålla
mycket nyttigt». - »Kant vill nog med sin mörka stil
rifva ned gamla villfarelser, men han rifver ner för
mycket. Seder och regering mista sina grunder och
Gud förhandlas till ett all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
