- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Första utgåvan. 1887 /
27

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högsta uppgift, men hon fick akta sig, att icke bollen
råkade upp i fönstren på Skytteanum och störde den gamle
farbror Ihre, fars gode vän, som satt och gräfde i sina
ordskatter och med fars hjälp mödosamt utarbetade sitt
väldiga lexikon. Någon gång gälde väl ock leken Svartbäcken,
där botaniska trädgården låg. Må vara att
vetenskapsmännen påstodo den vara »en liten sanker hortus» - men
för barnen syntes den såsom den största trädgård i verlden,
och längtansfullt skådade de genom dess räckverk. Där gingo
ett par gamle herrar och samspråkade; den ene i stor grann
peruk, den andre med en liten kalott. Det var medicinska
fakultetens båda hufvudman, fordom bistre fiender, nu
präktige vänner, alltsedan herrn i peruken botade herrn i
kalotten för en dödelig »pleritis».

Den förre kände Anna Maria mer än väl Visserligen
hade han nu fått grannlåtstillägg till sitt namn: kallades
»von Rosenstein», men som professor Rosén hade han
ordinerat sina barnpulver och sina »droppar» därhemma, och
ibland hade hans son, lille Nils, varit med bland hennes
lekkamrater. Hans följeslage, mannen i kalotten, var
herrskaren i botaniska trädgården, Carl v. Linné. Barnen
begrepo visserligen inte, hvari hans storhet bestod, men så
mycket hade de ändå hört, att det var en oerhördt
märkvärdig herre; från östan och västan kommo resenärer
för att lyssna till hans visdomsord och se hans präktiga
örter, och far hade sagt, att hans namn var kändt i hela
den vetenskapliga verlden, att han var »blomsterfurste»,
och en heder för akademien. Fick han öga på barnen,
kunde det hända, att han vänligt vinkade in dem i
örtagården och lät dem beundra de vackra växterna.

Voro lekarne i Upsala nöjsamma, så var dock glädjen
större, när de små fingo tillbringa sommaren på landet i
någon bondkoja på Upsalaslätten eller hos fränderna uppe
i Värmland. Då gällde det att lefva ute hela dagen under
fri himmel och slippa tänka på bok och söm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1887/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free