Print (PDF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
UNDERVISNING
Minnena från den tiden klinga fram i dessa strofer:
»Runda kinder, mod och märg, Hoppa, flicka,
yr och späd,
Trefligt hull och liflig iärg,
Lammets hals med blomster kläd,
Luft och frihet, berg och backar Fröjda dig
vid dockans nipper!
Frisk aptit och nötta klackar, Mamma
snart en märkduk klipper:
Ingen skymt af konstens tvång. Redan vid
din första fåll
Lust och lekar, fröjd och språng. Glädjen
flytt på längre håll.
Spring du, lilla täcka grupp - Sälla,
korta barndomstid,
Snart en bok med ris och tupp Stund af
menlöshet och frid,
Skall i stugans kvalm dig stänga! Än i åldern
öm för minnet,
Sök din frihetstid förlänga,
Sorgligt ljuft du tjusar sinnet.
Barndomsglädjen lifligt känn - När min
tanke återgår
Aldrig återkommer den. Till din
evigt flydda vår.»
Men bok och söm väntade.
Och lika noga som mor var med, att »märkduken» skulle
skötas riktigt och inga husliga sysslor försummas,
lika sträng var far med boken.
Tidigt blef den satt i handen på pojkarne. Anders
Brynolf blef redan som femåring inskrifven af fadern
i Värmlands nation och uppläste - kuriöst nog -
vid 8 års ålder ett litet tal på nationssalen
»öfver den glädje vi böra hafva af Guds nåd och
välgärningar». Året förut (1759) hade den då tioårige
Johan Magnus »till allmänt nöje» hållit en liten
oration på modersmålet »om några allmänna påminnelser
för ynglingarne».
Det var nu sönerna, men dottern? Det var den tiden
icke så vanligt, att unga flickor fingo någon högre
undervisning, än säga någon lärd bildning. Emot de
många, som bestredo kvinnokönets förmåga för lärda
idrotter, hade - ett årtionde före Anna Marias födelse
- den gamle Upsala-polyhistorn Petrus Ekermann
i en afhandling »om kvinnokönet borde afstängas
från litteraturens odlande?» hållit en medjiiyäg
mellan kvinnoförgudarne och kvinnosmädarne, häfdat
kvinnokönets rätt till vetande och uppräknat en hel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
