Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men den är, såsom Fryxell uppvisat, fullkomligt skef
och borde aldrig hafva åberopats af forskare i vår
kulturhistoria. Frihetstidens sista årtionde — Anna
Maria Malmstedts uppväxtsår — är så långt ifrån någon
vitter ödetid, att det tvärt om betecknar gryningen
till något nytt. Fryxell har uppräknat de märkligare
arbeten på vitterhetens och språkforskningens fält,
som under denna tid tillkommo, och hvilkas namn
slående jäfva påståendena om vanhäfd och dvala. Det
må vara nog att erinra om, att detta årtionde
omfattar Ihres sekularverk på ordboksområdet, ett
stort antal af Bellmans högt beundrade mästerstycken
(vid frihetstidens slut voro 134 sånger färdiga att
utgifvas, och hans dikter voro vida kända redan på
1760-talet), Wallenbergs kvicka reseskildring,
detta mästerprof på humoristisk prosa, och Höpkens i
sitt slag ej mindre förträffliga vältalighetsalster,
Lagerbrings gedigna, om ock i formen mindre lysande
häfdateckning, Gjörwells lärda tidningar och
tidskrifter, Linnés senare populära skrifter och
Torbern Bergmans verldsbeskrifning — mycket annat
att förtiga.
Glömmas må ej häller, att på många ställen i Sveriges
bygder, just under detta årtionde, vittra sällskap
uppstodo, som med lif och lust upptogo arfvet efter
den Nordenflychtska Tankebyggarorden och Bergklints
Vitterlek, hvilka kretsar splittrats vid 1760-talets
midt.
Främst bland dessa nya ordnar står utan gensägelse
Stockholmssällskapet Utile Dulci, som stiftades af
Schröderheim m. fl. omkring 1766. Det kom att bland
sina ledamöter räkna större delen af hufvudstadens
vittra verld och vardt i viss mån föregångaren till
svenska akademien.
I nära förbindelse med detta förbund stodo tvänne
vittra ordnar i universitetsstäderna Upsala och Åbo:
Apollini Sacra hette Upsalasällskapet, stiftadt
år 1767 af Bergklint, Kexél, Lindblom, v. Troil,
Harlingsson, Simming(sköld), Auroraförbundet kallades
dess finska syster, som stiftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
