Print (PDF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS SISTA SKEDE
41
Men den är, såsom Fryxell uppvisat, fullkomligt skef
och borde aldrig hafva åberopats af forskare i vår
kulturhistoria. Frihetstidens sista årtionde - Anna
Maria Malm-stedts uppväxtsår - är så långt ifrån någon
yitter ödetid, att det tvärt om betecknar gryningen
till något nytt. Fryxell har uppräknat de märkligare
arbeten på vitterhetens och språkforskningens fält,
som under denna tid tillkommo, och hvilkas namn
slående jäfva påståendena om vanhäfd och dvala. Det
må vara nog att erinra om, att detta årtionde
omfattar Ihres sekularverk på ordboksområdet, ett
stort antal af Bellmans högt beundrade mästerstycken
(vid frihetstidens slut voro 134 sånger färdiga att
utgifvas, och hans dikter voro vida kända redan på
i/öo-talet), ^Wallén-bergs kvicka reseskildring,
detta mästerprof på humoristisk prosa, och Höpkens i
sitt slag ej mindre förträffliga vältalighetsalster,
Lagerbring^ gedigna, om ock i formen mindre lysande
häfdateckning, Gjörwells lärda tidningar och
tidskrifter, Linnés senare populära skrifter och
Torbern Bergmans verldsbeskrifning - mycket annat
att förtiga.
Glömmas må ej häller, att på många ställen i Sveriges
bygder, just under detta årtionde, vittra sällskap
uppstodo, som med lif och lust upptogo arfvet efter
den Norden-flychtska Tankebyggarorden och Bergklints
Vitterlek, hvilka kretsar splittrats vid i/öo-talets
midt.
Främst bland dessa nya ordnar står utan gensägelse
Stockholmssällskapet Utile Dulä, som stiftades af
Schröder-heim m. fl. omkring 1766. Det kom att bland
sina ledamöter räkna större delen af hufvudstadens
vittra verld och vardt i viss mån föregångaren till
svenska akademien.
I nära förbindelse med detta förbund stodo tvänne
vittra ordnar i universitetsstäderna Upsala och Åbo:
Apol-lini Sacra hette Upsalasällskapet, stiftadt
år 1767 af Bergklint, Kexél, Lindblom, v. Troil,
Harlingsson, Simming(sköld), Auroraförbundet kallades
dess finska syster, som stiftades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
