Print (PDF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
»TEKONSELJEN»
Håll upp, att deras värde neka, Och om man dig ej
kan beveka, Så vet på straff det har förråd.» Vid
kaffebordets täcka skara, Till svars du innan kort
skall vara Och blekna för ditt öfverdåd.
Lika.
Och om du denne domstol jäfvar, Så fins bland könet
högre makt: Mot deras hämnd du fåfängt sträfvar
Då de en gång ditt Öde sagt. Här samlar sig till
Thé-Conseiller En snillrik flock af små corbeiller,
Som dig en evig onåd svär. Man först på brottets
grofhet tänker, Din ära se’n i koppen dränker, Och
den i harmen strax förtär.
Och fast du denna domstol jäfvar,
En flojck af mössor och corbeiller^
8.
Men täcka sällskap, glöm förtreten; Hvem kan val
slippa folkets prat? Se där en fläck uppå serveten Och
brädden af ett äkta fat, Min piga, den gemena kroppen,
I söndags vräkte i sig koppen Och rätt nu är servisen
all. Har Syster nån’sin hört på maken, Hon smälte
pipan utaf staken, Och stötte foten af min pall?
Här bör din harm sin tystnad mätta Och pigan duktigt
stå till rätta, Som alltid fram i slummer far, Det
går för långt. Maa bör ej smälta Att på sitt folk
förgäfves kälta, Om ett och samma alla dar.
Jag bör dig, usla stycke, banna, För all förtret
jag af dig haft: En bula på min kaffekanna Jag mins
väl än mitt brända skaft; *I går, hvad gjorde då det
aset? Jo men, hon slog då sönder glaset Som hörde till
min bästa sort; Jag är så arg, att jag kan spricka
Struken i III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
