Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Juli 1779 drottningens namnsdag, årsdagen efter Zemire &
Azor [1], samt Marmontels Silvain, hvarjämte hon,
enligt bref till Hvad Nytt 1776, var sysselsatt med
en öfversättning af Voltaires »Mahonet».
Af dessa är blott Arsène tryckt (1779). Det är en
féeriopera (till musik af Monsigny, ordnad af Frigel) hvars
text på ett icke oäfvet sätt behandlar ett ämne ur
kärlekens psykologi - ett för öfrigt i den dramatiska litteraturen
ofta behandladt ämne: kufvandet och tuktandet af en dams
kallsinnighet. Huru den sköna Arsénes hårdhet mot den
tappre riddaren Alcindor förbytes i en af svartsjuka närd
kärlek det utvecklas i vackra och lifliga vers genom styckets
fyra akter.
Tolkningen är lycklig och visar, att öfversättarinnans
öfning gifvit henne en allt större makt öfver språkformen.
Någon större betydenhet för kännedomen om mamsell
Malmstedts skaldskap erbjuda egentligen icke dessa
dram-öfversättningar. Knappast ens med hänsyn till hennes
litterära smak, ty det kan tagas för gifvet, att originalen i
allmänhet förelades henne med uppgift att tolka dem till vårt
språk, ett uppdrag, som hon fullgjorde med skicklighet och
formell talang. Sverges sändebud i Frankrike, Creutz, var
tvifvelsutan angelägen att hans gode vän Marmontels
operatexter till hans skyddsling Grétrys musik icke skulle saknas
vid hans konungslige herres nybildade opera, och så
bestämdes öfversättningarne af Lucile, Zemire & Azor och
Silvain.
Favarts »La belle Arsène» var likaledes ett arbete som
gjort mycken lycka i Paris, och som därför äfven förtjänade
återgifvas vid dotterscenen i Stockholm.
Det var vid hofhögtidligheter, som ett par af dessa
arbeten först uppfördes, och allt vittnar om att mamsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
