Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<poem>
En piga med en dräng - en herre med sin fru,
Med visshet, det är svårt, att kunna skilja nu;
Då frihet, kläder, krus och grannlåt ögat villar,
Och snart af lånad drägt en helt förnäm inbillar,
Dock frihet, glädjen själf sin glans, sin styrka ger,
Och nöjet sina barn, som likar gärna ser;
Ty vill det, där det rår, att mänskligheten lyser,
Att skilnad ej ett tvång till någon minskning hyser.
Att Ingrid, då hon sett sin matmor vara grann,
På Djurgåln likaså en afton vara kan;
Att Petter, annars van att aktas bland de smärre,
Får byta om en stund och lefva som en herre.
Så mår man som man vill, och spelar härsin roll,
Hvad skilnad ödet gjort ej syns på detta håll;
Och då det roar dem, det vore synd att neka,
Det de likt barnen här tillsammans herrskap leka;
Det leker i dess håg att härma hvad de sett,
Hur frun har bröstat sig och herrn karesser gett;
När de af lyckans lott ej vinna något mera,
Hvem hindrar, att de få hos nöjet fritt agera,
För möda, dagligt tråk en enda rolig kväll,
Ett utnött jungfrunamn förbyta i mamsell;
Försöka hvad det är för godt att vara gifta;
Att leka frieri - i leken makar skifta.
Så ses en kavaljer på denna blomsterplan;
På Djurgåln herre född, men trafvarlapp i stan.
Så Nora täck och grann i lånta kläder blänker,
Och sig åt nöjet helt med dubbelt tycke skänker;
Här är hon med sin Hans, två allt för kära hjon.
På Djurgåln nådig fru, men mångelska vid bron.»
Af hvem dikten är författad, torde nu vara svårt att
afgöra. I själfva stilen och tonen företer den i vissa
afseenden slägtskap med mamsell Malmstedts dikter från dessa
år (exempelvis Alcides och Chloë samt de skaldebref till
Schmiterlöw, som vi snart skola meddela). Det vore ju
icke heller otänkbart, att poemet, äfven om det varit af
henne, likväl inlemnats till »Lars Kumblins enka» vare sig
af fadern, magister Magnus Brynolf Malmstedt, eller af
brodern magister Johan Magnus eller kanske af brodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
