Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<poem>
Men er, hans värda vän, som äger hans försvar,
Jag med så mager text for länge tröttat har.
Till ämnets rätta mål jag ändtlig bör mig vanda,
Om ock en ny förtret er därvid skulle hända;
Fast i ert skaldebref jag all den styrka ser,
Som från kritikens våld bort kunna freda er,
Nog djärf jag lika fullt törs klandra där er lära;
Ni handlar obetänkt mot skaldegudens ära,
Ni smickrar en person, som sällan kännt hans nåd,
Säg,fruktar ni ej hämnd för dylikt öfverdåd?
Med Bagers kärfva ton förliknar ni ert snille,
Till hämnd har guden fog, om han er hämna ville.
Är det att yrka rätt den gåfva han er gett?
Nej, återtåg ert ord och vet ni er försett.
På bygdens rena smak ni äfven dristigt klagar,
Ni skattar stadens larm för edra sälla dagar,
Uti ert glada lugn ni ej er fördel vet,
Månn slika tänkesätt väl anstå en poet?
Hos snillen af er art bör sådant knot försvinna,
De böra lika högt i stad och landtbygd brinna.
Jag vågar banna er och fritt ni vredgas kan,
Men tiga för mitt kön det går omöjligt an.
Min hjärnas svaga lott jag vid min ifver glömmer,
Då nu jag för ert fel er genast pliktfälld dömmer;
Men bygdens ljufva ro, som ni förklenat har,
Jag dyrkar allt för högt att icke ge försvar.
Ej nöjd med hvad ni sist uti ert bref förklarat,
Där ni ett kallt beröm för landets smak bevarat,
Jag påstår äfven det bör räknas för ett brott,
Då bygden blott till slut så sparsamt loford fått.
Jag nu till dess försvar mig dristigt vågar sätta,
Det skall er heder bli att detta felsteg rätta
Och just det tidsfördrif, ni vågat djärft försmå,
Skall af er egen hand sin rätta målning få.
Monsieur!
e me flatte, que vous ne prendriez pas mal la proposition que je
vous fais. Ayez la complaisance de payer mon audace par la bonté de
m’obéir. Le Dieu, qui vous protège, ne vous laissera pas à guider votre
main sur les beaux traces du printemps. Il vous donnera sans doute bien
des fleurs pour parer un ode champêtre. Tout le parnasse vous en re
merciera, soyez en assuré.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
