Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne uppmärksamhet, hvarför hon var särdeles intresserad
att föra dem tillsammans och bereda Lenngren tillfälle att
få framföra sitt frieri.
En anekdot, hvars sanningsenlighet är tämligen tvifvelaktig,
men som traditionelt bevarats i kretsar, hvilka stått
fru Lenngren nära, vet härom att förtälja ungefär följande:
En förmiddag (år 1779), då Anna Maria Malmstedt vid
ett besök i Stockholm var på visit hos Schröderheims, märkte
hon vid ditkomsten, att hon under vägen tappat sin sypung.
Fru Schröderheim, som på skämt tagit den till vara,
uppmanade henne då att skrifva en annons på vers att införas
i Stockholmsposten.
Utan tanke på, att någon intrig låg bakom, satte
mamsell Malmstedt sig ned och skref:
<poem>
»Förlorade saker.
En flicka har sin sypung mist,
Den tappades, Gu’nås så visst,
Vid sista morgonpromenaden
Emellan Södermalm och Staden.
Uti den pungen låg en sax,
Två silkesnystan, litet vax,
En halsduksnål, två små berlocker,
Och en Cupido utaf socker,
En fingerborg, syringar två,
Så genomnätta och så små,
Som fingrarne de suttit på;
Ett litet nålhus och ett mönster,
Nyss ritadt af emot ett fönster,
Och till en väst det mönstret var,
Till julklapp ämnadt söta far.
Nu kommer hon därmed till korta,
Ty hennes sypung nu är borta.
Den denna pung, till färgen grön,
Tillrättaskaffar, får till lön
En puss och tvänne sockerbrön.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
