Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej någon dumhet sådant våller
Nog kan hon också infall ha:
Men se, hon sig till skriften håller
Som säger att vårt tal skall vara nej och ja.
*
Dorilla af sin mor, jag vet ej af hvad aning,
Fick om sin äkta säng en lång och kysk förmaning;
Dorilla tänkte då: Må ske,
Jag denna äkta säng skall helig aktning ge;
Men om min äkta kanapé,
Och hvad sig där kan förete,
Skall ej min man få någon spaning.
*
I morgons af en händelse
Kom jag att fru Dorilla se,
Förr än med pänselns hjälp hon fått sitt anlet’ färga,
Dess hy i går så skär och klar,
Nu ålderdomens märken bar.
Jag kunde ej min undran bärga,
Min fru, jag detta ej förstår,
Jag i min häpnad henne sade,
Så vacker färg. . så ung i går!. . .
Hur kan det vara trettio år,
Se’n i går aftons ni er lade?
*
Att Pulsius god doktor är,
Vill jag väl ej försvara;
Men ingen kan, jag därpå svär,
En bättre spåman vara.
Så snart som han den sjuka ser,
Han axlar sig och allt förloradt ger;
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
