Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och glömde ej, att då sitt väsend’ ge
Det fria skick, som man plär finna
Hos en belönad älskare.
Men nu med köld man honom flydde
Och med förakt på afstånd höll;
Så hastig växling Lindor brydde,
Han i förundran billigt föll;
Ack, sade han, kan ni då glömma
Hvad jag i ömsta minne har?
Kan ni en låga nu fördömma
Som nyss af eder delad var,
Då i er famn — — — »Än sen, var hennes svar;
Ni är en dum och näsvis karl,
Som deraf minsta hopp er tar!»
Till mamsell Pretention (N:o 16).
Det är ej billigt att förglömma
Den som en gång vår dyrkan, fått,
Men det är verldens gamla brott
Att först förguda, så fördöma.
Camilla, ja, jag ser den harm
Som hemligt jäser i dm barm,
Då man de offer tar tillbaka
Hvartill du fordom ägde rätt,
För nöjets barn är det ej lätt
Att slika rörelser försaka.
På scenen, du ej mer, tyvärr,
Ditt välde, till förtjusning, sträcker,
Du aldrig mer ifrån parterr
Ett raseri af handklapp väcker.
Din sång gör ej mirakel mer,
Och din aktion ej några dårar;
Ja till och med, vid dina tårar,
Man nu din platta gorge beler.
Men låt dem fritt sin otack röja,
De hvilkas afgud förr du var;
Du själf all nödig storhet har:
Att öfver folkets dom dig höja.
När du af klander brys ibland,
Hvad köld och höghet syns du visa,
Du ömkar blott det usla land
Som ej förstår talangen prisa [1].
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>