Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi hafva i våra dagar något svårt att uppskatta
sällskapsvisornas betydelse, ty med förändrade seder ha de totalt
skjutits undan och med dem en god del af den sunda,
samfälda, kanske dock någon gång en smula forcerade
sällskapsglädjen.
En fransk författare — Du Mersan — skrifver i förra
hälften af detta sekel: »Visorna voro ett af våra fäders
nöjen och i synnerhet gjorde en del af dem stor lycka inom
medelklassen. Förr i verlden sjöng man vid bordet, något
som nu icke skulle accepteras ens hos en handlande på
gatan S:t Denis. Man sjöng om aftonen kring brasan —
det fans dä ännu icke ett piano i hvar salong, nu finnas de
t. o. m. i bodkamrarne och i portvaktarstugorna.
»Klaveret» fans endast hos en viss klass, guitarren var en smula
mer plebejisk, och de unga flickornas röster utgjorde
resursen för de sällskap, som icke ens njöto af detta
instruments lyx. Fäderna sjöngo dryckesvisor, och de unga
flickorna kärleksvisor, understundom roade man
sig också med mera grof korniga stycken».
Så i Frankrike.
I Tyskland blomstrade likaledes under förra seklets
senare hälft sällskapsvisan och den anakreontiska diktningen.
Dels i sångbara visor, dels i orimmade kväden till drufvans
pris excellerade en del tyska skalder, en Gleim, en Uz, en
Hagedorn, Zachariæ, E. v. Kleist m. fl.
I Danmark var emot slutet af förra århundradet
sällskapsvisan rent af poesins skötebarn.
Visdiktningen tog der ett väldigt uppsving i och genom
klubblifvet. Specielt var det fallet i »det norske selskab»,
— där bland annat Wessel, Johan Vibe (»Nordens
Anakreon!»), Claus Fasting och andra excellerade — och i »Drejers
klubb». Utom de nämde märktes bland samtida visförfattare
bröderne Trojel, Abrahamson, Ed. Storm, Tode, senare
Rahbek, Zetlitz, P. A. Heiberg (politisk visa), Frankenau
samt äfven Baggesen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
