- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Första utgåvan. 1887 /
243

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD TILL MIN KÄRA DOTTER
243

fattat henne såsom varande en kälkborgerlig typ för
en stillsam, något meningsskygg och handlingsrädd
kvinlighet, och man har svårt att * förstå, att den
främsta bland alla de svenska kvinnor som fört penna,
manat sina medsystrar:

»Med läsning öd ej tiden bort; Vårt kön så lite^
det behöfver, Och skall du läsa, gör det kort, Att
såsen ej må fräsa öfver.»

Det är - skulle man tycka - snarare mottot till
en Kajsa Wargs än till en Anna Maria Lenngrens
skriftställarskap, och jag har under studiet af hennes
hela verksamhet allt mera trefästs i den öfvertygelse,
att dessa varningar icke äro och icke kunna vara
uttryck för en konstituerande åskådning hos henne om,
huru verlden bör vara eller huru kvinnans uppgift
bör fattas, utan att de antingen äro uttryck för
en tillfällig misslynthet eller snarare för hennes
uppfattning af hvad verldsklokheten bjöd. Härom hade
hon, såsom ofvan är antydt, måhända själf vunnit en
bitter lefnadserfarenhet:

»En lärd i stubb - det är ett rön Satirens udd ej
undanslipper - Och vitterheten hos vårt kön Bör höra
blott till våra nipper.»

Man märke motiveringen - »hon undslipper ej satirens
udd», det är det rön hon själf gjort. Man får vara
verldsklok!

Men onekligen har fru Lenngren genom sina kvicka,
halft om halft vemodigt själfironiska maximer mot
kvinnans lärdom och hennes deltagande i allmänna
ärenden lemnat vapen i handom gentemot de Evas
döttrar, som velat med värme och öfvertygelse taga
del i tidens frågor och som hyllat den åsikten att,
äfven om »folk och land skötas dem förutan», kunna
dock aldrig de goda krafterna varda för många, när
det gäller kamp och seger ’på andens fält. Därmed
skall icke vara sagdt, att icke hennes varningar mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1887/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free