- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Första utgåvan. 1887 /
334

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fru Lenngrens eftermäle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När hon någon gång tillåter sig en detaljmålning, är
den alltid lefvande, aldrig tröttande, så exempelvis
Cornelius Tratts porträtt i »Min salig man», den
bråda ifvern i »Grefvinnans besök» eller den lugna
glädjen i »Den glada festen».

Hennes poetiska stil äger vidare den förträffliga
egenskapen att verka med små medel. En halft komiskt
verkande knapphet i uttryckssättet är sålunda en af
hennes mest använda effekter och är en bidragande
orsak till att hennes vers »står som ett ordspråk
kvar»
. Denna hennes förkärlek för det korta, koncisa
uttrycket föranleder henne också till att anlita ett
dramatiskt framställningssätt, som verkar liffullt
och träffande, exempelvis i »Porträtterna».

Ett annat effektrikt medel äro de förklarande,
ofta genom sin putslustiga obetydlighet komiska
parenteserna. Detta är ett drag, som hon har gemensamt
med Wessel och törhända lärt af honom. Hon vet använda
dem ypperligt. T. ex. i »Reflexion».

Cornelius Tratt är död — en liten rödlätt man,
Gick gärna i syrtut — i går begrafdes han.


Eller än bättre i »Biografi»

Nu gör hon risgrynskorf, gunås —
God och välsmaklig, det förstås —
Så väl att genom hämtning fås
Som till att äta uppå stället.


Starka uttryck skyr hon icke, och hennes sångmö
synes icke ha varit pryd. Flere af hennes äldre poem
äro »betänkliga» efter våra dagars sätt att se. Det
ömtåliga stället i Anders och Kökskajsa, som vållat
denna dikts uteslutande ur de flesta upplagorna af
hennes dikter, är ett bevis på hennes frihet.

I Gubben Didrik förekommer likaledes såsom nämdt
några djärfva uttryck; nämligen i den dråpligt kvicka
fjärde strofen. Mera affekteradt var det onekligen,
att fosforisterne kunde taga anstöt af sådana uttryck
som »utdunstning», »breda rona» o. s. v.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1887/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free