Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid tankan av förflutna tider,
av barndomsårens blomsterked
mitt öga grät, mitt hjärta sved,
som blott ett känsligt hjärta svider,
då man till fädrens boning förd,
se’n många längtans år, omsider
den finner härjad och förstörd.
Så sjöng mot slutet av sitt liv Anna Maria Lenngren
i dikten »Saknaden», befintlig bland hennes efterlämnade
papper. I spillror låg då hennes barndomshem — den bostad,
som sett henne födas och växa upp.
Men i trakten av universitetshuset i Uppsala, strax väster
nedanför kullen, ligger ännu i dag en gammal byggnad,
Gropgränd n:r 3, som sedan universitetets jubelfest 1877 bär en
minnestavla med inskriften:
Här föddes Anna Maria Lenngren
den 18 Juni 1754.
Huru förklara denna motsägelse? Vem talar sanning,
skaldinnan själv i »Saknaden» eller minnestavlan i Gropgränd?
Dylika inskrifter på födelsehus äga just icke alltid den
bästa hemul. Det så kallade Molièreska födelsehuset vid
Rue Pont-Neuf i Paris, som t. o. m. visar skaldens byst, är
ju i det fallet ett varnande exempel. Vid närmare undersökning
finner man också, att lika litet som Jean Baptiste
Pocquelin är född vid Rue Pont-Neuf n:r 31, lika litet är
Anna Maria Malmstedt född i Gropgränd n:r 3.
Riktigheten av minnestavlans uppgift om födelseåret,
vilken var den i litteraturhistorien och äldre biografier
vanliga, har likaledes satts i fråga, och på grund av uppgifter i
gamla handlingar, härrörande från skaldinnan själv eller hennes
närmaste, antog jag i detta arbetes första upplaga, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
