Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
åklagarens sida mot Malmstedt och hans »band» och med
ej ringa advokatorisk skicklighet i vittnens jävande
och i förklaring av sammankomsternas lovliga karaktär
från Malmstedts. Någon starkare bevisning emot honom
åstadkoms just icke.1 Dock syntes ett av de åberopade
vittnesmålen så pass kraftigt, att av de sju ledamöter
av akademiska konsistoriet, som slutligen skulle
döma i saken (domkapitlets och mindre konsistoriets
ledamöter hade av olika skäl förklarat sig jäviga),
ville två döma Malmstedt till värjemålsed; de övriga
(bland dem Linné) frikände - dock i mycket reserverade
ordalag. Flertalet uttalar bl. a. i sitt votum:
"Något var av oss, men isynnerhet professor Fick
såsom granne, känner honom \äl och vet, att han i
sin stora fattigdom förer ett sedigt, stilla och
förnöjt leverne, samt tyckes han i ett rent och
oskyldigt allvare frukta Gud, vårföre vi skulle räkna
för samvetsömt att hindra honom eller någon annan
(!) i sin husandakt, och att i kraft av den kristliga
skyldigheten uppmuntra och undervisa sin nästa»"
Flertalet ansåg sig sålunda icke på obevista
misstankar och halva skäl kunna ådöma Malmstedt en
för allmänheten honom verkligen misstänkt görande
edgång, men »som man icke allenast bör fly det,
som verkligen ondt är, utan också det, som så synes
och kan giva tillfälle till missbruk i längden,
alltså prövas nyttigt, helst här vid akademien, där
Riksens ungdom uppfostras, att förbjuda Malmstedt
sig med några sammankomster till andakts utövande
i närvaro av främmande folk att befatta, så kärt
honom vore att vid sina akademiska privilegier varda
bibehållen». Mindretalet ansåg honom miss-
1 Det ena av de båda ojäviga vittnena visste blott
att berätta, att han »flere gånger sett Malmstedt
gå till garvaren Svanström och tryckarejungfrurna
Trecow och Wetterström, hos vilka vittnet en gång,
en vardagsafton kl. 5, vid förbigående hört, att
det sjungits med någon vacker, dock ovanlig ton,
men om magister Malmstedt då varit närvarande visste
vittnet icke».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
