Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
tänkt att ha brutit mot konventikelplakatet och dömde
honom till värjemålsed.
Mellan raderna i domen läser man tydligen, att man å
ena sidan ville hindra Malmstedt från konventiklars
anordnande för framtiden, på samma gång man å andra
sidan ville skydda honom från allt straff för vad
som redan passerat och se detta i så mild dager
som möjligt.
Denna sak gav anledning till åtskilligt tal vid
riksdagen 1761, varjämte den bidrog till att hindra
Malmstedt från att bliva predikant vid ett regemente
i Stockholm, vartill han kallats.
Det kan f. ö. nämnas att hans åskådning även
av den herrnhutiskt färgade Gjörwell ansågs
»betänklig». Denne omtalar nämligen i sina
»Anteckningar 1731-1757» (meddelade av M. Weibull
i »Samlingar utgivna för de skånska landskapens
histor. förening» III) från sitt besök i Uppsala 1756:
"Här vid akademien är ock en docens Magnus Brynolph
Malmstedt från Värmland, som har ett kvickt huvud,
har skäligen studerat och för några år sedan kommit
på åtanka om vår religions praxis. Jag har blivit
med honom bekant först i Stockholm och sedan för hans
lidelser (!) av consistorium theologicum i Uppsala,
som suspenderade honom, haft för honom mycken kärlek,
men han har sedermera låtit sin filosofi förvilla
sig från enfaldigheten i Christo Jesu, så att han nu
redan hade förfallit på allehanda skadeliga nyheter
som endast tjänt att uppväcka split och skingring
vänner emellan i Stockholm, dit han ofta om året,
more apostolorum till fots peregri-nerade, varför
jag nödgats att med honom ej mera stå i vår förra
förbindelse."1
1 Gjörwell anger såsom Malmstedts villfarelser
»egentligen Jesu försoning i anseende till Gud,
vilken han med Dippel statuerade ej hava varit
vred över fallet, vårt barnaskap och omvändelse
samt en viss annan artikel». Av Lunds brev
till Malmstedt i Kyrkohistorisk årsskrift 1915
framgår även att Malmstedt skilde sig bl. a. från
Rutström i uppfattningen av kärleken såsom grund till
försoningen; Rutström ville icke hava att göra »varken
med Malmstedt eller någon annan som hölle på denna
läran om rättfärdigheten och ville ej medgiva att
kärleken vore grunden till försoningen utan den senare
till den förra efter de hos Gud voro lika eviga».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
