Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
litterära smak, ty det kan tagas för givet,
att originalen i allmänhet förelades henne med
uppgift att tolka dem till vårt språk, ett uppdrag,
som hon fullgjorde med skicklighet och formell
talang. Sveriges sändebud i Frankrike, Creutz, var
tvivelsutan angelägen att hans gode vän Marmontels
berömda operatexter till hans skyddsling Grétrys
musik icke skulle saknas vid hans konungslige herres
nybildade opera,1 och Favarts »La belle Arséne»
var likaledes ett arbete som gjort mycken lycka i
Paris och som därför även förtjänade återgivas vid
dotterscenen i Stockholm.
Det var vid kungliga högtidligheter, som ett
par av dessa arbeten först uppfördes. Mamsell
Malmstedt bör ha varit en »gråta persona» för den
teaterälskande monarken, som visste skatta värdet
av vitter talang och lust för litterär verksamhet,
isynnerhet då det gällde teatern. Med undantag
av Adler-beth och Gyllenborg hade han ännu icke
vunnit några mera framstående krafter för teaterns
spellista, utan förnämligast skriftställare av
mindre betydelse: Wellander, Murberg, Zibeth, Lalin,
Manderström, Ristell, Flintberg, Stenborg och mamsell
Holmstedt. Först ett senare skede tillförde teatern
Kellgren och Leopold. Ar 1779 hade för övrigt redan
många av de nämnda tröttnat, så att G. J. Ehrensvärd
kunde skriva i sin dagbok för 1779, att »det är endast
mamsell Malmstedt och Manderström som nu skriva för
teatern». Denna hennes verksamhet avbröts visserligen
plötsligt, men det förtjänar dock ihågkommas, att
samma skriftställarinna, som under i79O-talet väckte
så stor beundran genom sina satirer och idyller,
halvt-annat årtionde förut vunnit mycket bifall såsom
bearbetare för teatern, och att hon bland annat
skänkt den nybildade scenen ett av dess förnämsta
repertoarstycken.
1 Huru intresserad Creutz var för Grétrys musik,
därom vittnar den senare själv, då han omtalar,
att man i Paris skyndade sig att lyckönska Creutz,
när något stycke av Grétry uppfördes och gjorde lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
