Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Övergångstiden 1780-1792 - Satirer - »Fröken Lise» - »Till Rufus»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
vis karl, som därav minsta hopp er tar,» den bittra
satiren mot mamsell Pretention (1785) om den bedagade
sångerskan som fordom förgudats, men nu ej längre
övar sitt välde över en publik som endast beler hennes
platta gorge, men vilken söker tröst i att ^>ömka det
usla land, som ej förstår talangen prisa»; den rätt
svaga grotesken Min fästmö (1790); samt imitationen
Myntets fyra åldrar (1792), efterbildad från »Les
cinq åges» i Poésies fugitives från samma år (i det
franska originalet är emellan »kopparåldern» och
»pappersåldern» inskjuten »Tage d’acier, celui-ci,
messieurs, qui nous fit tant écrire»).
Av fru Lenngrens originalsatirer under detta skede
betecknar Fröken Lise eller som den ursprungligen
kallades Grevinnan (1792) höjdpunkten. Den ger
en liten biografi av en förnäm dam och skildrar
ypperligt flärden, ytligheten, innehållslösheten i
hennes levnad alltifrån fjortonårsåldern, då hon lär
sig allsköns konster, genom fästmötiden till äkta
ståndets skiften med »nöje, flärd och jalousie» och
till den tid, då hon blir klädd i flor och dok, köper
en postilla, »pratar dygdigt, övar slätt, fruktar
Gud och dömer illa». Här närmar sig skaldinnans
satiriska skildringskraft sin mognad. Det ligger
i denna hastiga följd av bild på bild ur detta
världsdamens intetsägande levnadslopp en satirisk
kraft och på samma gång en målerisk styrka, som erinra
om de »levnadslopp», dem Hogarth skildrat.
En dikt som visserligen är riktad mot den flärd,
den yppighet, den fåfängliga typ som hon satiriserat
alltifrån ungdomstiden, men som bäres av en helt
annan stämning är den vredefyllda dikten Till Rufus
med anledning av Kongl. Maj:ts nådiga varning mot
yppighet och överflöd, som förekommer i 1792 års
årgång. Det sjuder ett visst patos genom denna dikt
särskilt i början.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
