Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Övergångstiden 1780-1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
unga flickornas röster utgjorde resursen för de
sällskap, som icke ens njöto av detta instruments
lyx. Fäderna sjöngo dryckesvisor, och de unga
flickorna kärleksvisor, understundom roade man sig
också med mera grovkorniga stycken.»
Så i Frankrike.
I Tyskland blomstrade likaledes under i/oo-talets
senare hälft sällskapsvisan och den anakreontiska
diktningen. Dels i sångbara visor, dels i orimmade
kväden till druvans pris excellerade en del tyska
skalder, en Gleim, en Uz, en Hage-dorn, Zachariae,
E. v. Kleist m. fl., och även i Danmark var emot
slutet av århundradet sällskapsvisan rent av
ett skötebarn och tog ett väldigt uppsving, tack
vare särskilt klubblivet; Wessel, Vibe, Fasting,
Trojel, Abrahamson, Storm, Tode, Rahbek, Zetlitz,
P. A. Heiberg, Frankenau - alla odlade de visor med
* eller utan någon tendens, och Heinrich Steffen
kallar i sina berömda memoarer denna tid - slutet av
1700-talet - »dryckesvisornas period», då visserligen
vinet blev mera besjunget än drucket. Han kännetecknar
den sålunda:
*’Dryckesvisorna uppburo visserligen en ’cynisk’
livsåskådning ; deras huvudtema var frimodig
sorglöshet, som med humor uppfattade alla livets
bekymmer såsom en munter lek, belog dem och bortvisade
dem med lätthet. När jag överblickar dessa visor,
huru de uppstått från en mängd skalder och ännu
alltjämt i min tid diktades för vår glada krets,
så måste jag i synnerhet beundra den rikedom,
som visade sig i det enkla temat, den alltid ånyo
roande mångfalden av bilder och framställningar och
skaldespråkets naturliga lätthet. Man ser härav,
att vi deltogo däri med hela vår själ, och det är mig
svårt att betrakta dessa min tidigare ungdoms glada
ögonblick med någon synnerlig ånger."
Även i Sverige blev sällskapsvisan mycket modern,
och B. E. Malmström skriver bl. a.:
"I dessa våra fäders glada dagar brukades vid kalaser,
icke egentligen drickskalaser, utan festliga middagar,
att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
