Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Övergångstiden 1780-1792 - »Strutsen» - Överblick över fru Lenngrens poetiska alstring 1780-1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Uti mitt sköt han aldrig vila finner, av samvetsagg
han vrides av och an
hans lånta glädtighet, det är en mask han bär.
Hjertén har påpekat likheten med La Möttes fabel om
de båda syrsorna, »Les deux grillons», och Dalins
därpå byggda samtal mellan Tomtgubben i kabinettet
och Tomtgubben i förmaket.
Vidare märkes fabeln Strutsen, som lästes i
Stockholms-Posten 1791 och av misstag inflöt i
Kellgrens dikter, men som på Franzéns utsago måste
återbördas åt fru Lenngren och för övrigt intogs i
1856 års upplaga av »Skaldeförsöken».
Motivet: den som vill flyga högre än vingarne
bära - med syftning ’åt skrytande litterära
oförmågor - förekommer i Lessings prosafabler. Den
gigantiske strutsen ropar, att han vill flyga upp
mot solen, breder ut sina vingar och - stannar vid
jorden. Lessing tillägger såsom »fabula docet» att
detta är en poetisk bild av de opoetiska själar,
som i de första raderna av sina oden skryta med sin
stolta färd över moln och stjärnor och ändå hålla
sig i stoftet.
Fru Lenngren har likväl säkerligen hämtat idéen
till sin bearbetning från den franske författaren
Claude Joseph Dorat (född 1734, *j* 1780), som
behandlat ämnet i versform. Hon har tvivelsutan,
då hon efterbildade Dorats dikt, haft tankarne fästa
på den »eteriska» riktningen inom svensk vitterhet,
på Thorilds och Lidners skola, framför allt deras
efterbildare Engzell o. a.
Om vi nu överskåda fru Lenngrens alstring under hela
den ifrågavarande perioden 1780-1792, skola vi finna,
att den företer en rätt betydlig olikhet mot hennes
diktning under flicktiden, såväl som under det
följande skedet. Hon har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
