Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Anders och Köks-Kajsa»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Hennes avoghet mot det alltför storståtliga och det
affekterade »pastorala» har kastat ett kanske icke
enbart sympatiskt stänk på de strofer i dikten Dröm,
i vilka hon berör sin föregångerska fru Nordenflycht -
och varom senare mera.
Om hennes skämt med den pastorala dikten redan
var något »hors de saison», var åter det gyckel
hon bestod skräckballaden »up to date». Hennes
mustiga skämtballad Anders och Köks-Kajsa (1793)
utgör nämligen en ganska djärv parodi på Kellgrens
»Fredriks vålnad» från samma år. »Gast- och
skrockdikten» hade börjat odlas i Tyskland, England
och Danmark. Ett av dess första skott på svensk
jordmån var den nämnda Kellgrenska tolkningen av den
hemska spök-och älskogsdikten »Ludvigs Gjenfaerd» av
Baggesen. Onekligen innebar denna i vissa avseenden
poetiska dikt tillfällen till skämtsamt gäckeri, allra
helst för ett så kritiskt sinne som fru Lenngrens. Vid
meddelandet av parodien förklarade hon visserligen,
att det icke varit hennes avsikt att förlöjliga
balladen, »ett skaldslag vilket, även som alla andra
har under en mästares hand sitt värde, men lika med
all enfald eller styrka, den egenskap att låna sig
snarast åt parodien».
»Anders och Köks-Kajsa» är såsom parodi förträfflig;
anslaget är alldeles lika med »Fredriks vålnad»,
därpå följer skildringen av Kajsas skräck för Anders*
vålnad, vilken emellertid visar sig vara ingen annan
än baronen, som i föga rättmätiga avsikter smugit
sig hän till hennes bädd. Han vinner där sitt syfte,
men den bedragne älskaren bevittnar händelsen och
hänger sig i sitt strumpeband:
Där hang han både styv och kall; Katrinas sorg var
bitter. Se så, nu damp han knall och fall - och gråte
den som gitter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
