Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
börd samt sökt försvara och förklara de uttalanden som
mest stött. Han anser t. o. m. att detta poem i själva
verket innehåller hennes program och att det icke
utan skäl ställts i spetsen för hennes skaldeförsök.
Det är mig omöjligt att dela denna uppfattning. Just
genom att ställas i spetsen för fru Lenngrens dikter -
något som skaldinnan själv icke avsett - har detta
poem vållat att mången uppfattat henne såsom en
kälkborgerlig typ för en stillsam, åsiktsskygg,
handlingsrädd kvinnlighet. Man har dock svårt att
förstå att den främsta bland våra äldre författarinnor
manat sina medsystrar:
Med läsning öd ej tiden bort, vårt kön så föga det
behöver, och skall du läsa, gör det kort, att såsen
ej må fräsa över.
Det är - skulle man tycka - snarare mottot till
en Kajsa Wargs än till en Anna Maria Lenngrens
skriftställarskap, och orden skulle ju, om de toges
på fullt allvar - innebära en självförnekelse
och en smula förräderi mot hennes ungdoms käcka
övertygelse. Det vore ju nästan som om den tant i
»Tekonseljen» som klagade:
Att vilja med i studier hoppa, men ej förstå en
haversoppa.
Så får hon smak för vitterleken, vips ska hon
sta och göra rim; det bär nog märke uppå steken,
när såsen är så seg som lim.
hade stått upp igen i skepnad av Bettis mor.
Jag kan icke - trots allt vad som sagts både av hennes
beundrare och hennes motståndare - anse dessa och
andra varningar vara uttryck för någon konstituerande
åskådning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
