Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Vad varningen mot vitterheten angår, bör man med
omvändandet av ett ordspråk kunna tänka: gör som jag
lever och ej som jag lär.
I övrigt innehåller detta pärlband av epigram mycken
sund, låt vara resignerad levnadsvisdom; det är fru
Lenngrens praktiska, klara, från all överspändhet och
allt pjunk fria förstånd, som här framträder. Men man
får naturligtvis läsa ett råd som det om förhållandet
i äktenskapet:
Var huld om han är huldhet värd, om ej så var det
i förtreten1
så som hon har menat det - skämtsamt - och icke
med Hammarsköld taga det efter orden. I det hela
taget begår man ett misstag när man betonar diktens
»hyperdidaktik» och tar den på rama allvaret. Bottiger
har säkert rätt när han i sitt poem över fru Lenngren
erinrar om
att skälmska löjen bo där
och sträva läxan får av dem behag.
Om i »Några ord till min kära dotter» den lättare
ironien spelar in i lärodikten så finna vi i Den Ulla
tiggarflickan (från
men det blir stötande när hon hoverar bara
och vill stå fram som lärd, om än hon skulle vara.
För min del menar jag det funnes mycket, som
en kvinna veta kan, men ej bör låtsa om;
vad hon av studier lärt bör hon inom sig gömma
och aldrig ställa sig på öppet torg och döma.
Chrysale: Det är ej som sig bör (och det på många
grunder), att kvinnan lägger sig ombord med lärda
värv; men hålla sina barn från lättja och fördärv,
ha ögat på sitt folk och alla deras funder samt ställa
om sitt hus med nödig sparsamhet är den filosofi hon
bäst förstår och vet.
1 A. G. Silverstolpe, som skrivit en eljest skäligen
uddlös parodi på dikten, i vilken han låter en
flärdfull mor ge sin dotter råd av nog världslig art,
har i denna strof lyckligt träffat motsatsen till
fru Lenngrens äktenskapslära:
Var huld om han är huldhet värd, och varom icke -
tag amanger.
14. - A. M. Lenngren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
