- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Andra utgåvan. 1917 /
211

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Dygden och visheten», »Vännen i nöden», »Biet och duvan», »Rosen utan törnen», »Rågeten och hennes son» - Ballader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

för övrigt olik fru Lenngrens övriga skaldskap, bär
egendomligt nog samma namn som Kellgren användt i
sin sista mera lättfärdiga sång »Till Rosalie» (1789).

Dygden och visheten (1794) betonar nödvändigheten för
fäder och ungdomsledare att giva dygderna en behaglig
skepnad, om de vilja att läxorna skola lydas, så
att man icke ryter in förnuftet, eller framställer
visheten som en gikt-sjuk gubbe och dygden som en
snusbeprydd, surögd käring.

Vännen i nöden och Biet och duvan (1794) beröra
besläktade ämnen: det förra poemet framställer den
falska vänskapen, som flyr i nöden, det senare åter
den sanna, som just i nöden bistår. Originalet
till »Vännen i nöden» påträffas hos den tyske
författaren G. C. Pfeffel (»Der Freund in der Noth»)
och översättningen är tämligen ordagrann. Förebilden
till »Biet och duvan» återfinnes däremot i Lafontaines
fabler (II: 12) under titeln »La colombe et la
fourmi».1 - För övrigt hade redan G. F. Gyllenborg
i »Duvan och biet» behandlat samma ämne.

Rosen utan törnen (1794) skildrar paraboliskt
oskuldens fall, då den ej skyddas av - »törnen».

Året 1794 hade varit särskilt rikt på
lärodikter. Under det följande året översatte hon
Rågeten och hennes son från Lichtwer, en fabeldiktare
ur Gellerts skola; den tankerika och vackra fabelns
tendens är, att man ej bor varna för lasten genom
att måla den i vederstyggliga drag, tvärtom är det i
lockande skrud som den oftast vinner sin seger. Poemet
är besläktat med förra årets »Rosen utan törnen».

En diktart som knappast låg för fru Lenngrens röst
men i vilken hon i allt fall försökte sig därför att
den var på modet, var den förromantiska balladen. Hon
hade ju, som

1 Fru Lenngrens täcka och fina bearbetning av denna
Lafontaineska fabel avtrycktes året efter i den
skandinaviska tidskriften »Nordia».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1917/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free