Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - Hymnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
hans maka, vars hela liv var ömsom ett leende av
välvilja, ömsom en suck av andakt. Dottren avvek med
tiden ifrån deras sätt att yttra sin gudaktighet, men
bibehöll dess grund innerst i sitt hjärta, ehuru den
icke var synlig för världen i annat än en oförvitlig
levnad. Hon ville, att det heliga skulle vara tyst."
Vi finna hennes tro uttalad i de tre dikterna »Hymn»,
»Kyrkogården» och »En blick på graven». Per Wieselgren
har - vid en för övrigt något oegentlig jämförelse
mellan faderns och hennes gravdikter - uttalat, att
hennes röst är »skälvande och bruten, emedan hon
stirrar mot Gud såsom abstraktionens matematiska
punkt, men icke lärt känna honom i trons concreto
såsom en vän, den där är människa och Gud». Med
andra ord: han synes i fru Lenngrens religiösa
diktning vilja se uttryck snarast för en filosofisk
»förnuftsreligion», en deism i tidens anda. Franzéns
ord strida egentligen icke heller häremot. Dock bör
av dem framgå, att hennes deism icke blott var en
kylig förståndssak utan en hjärtats angelägenhet.
Vid denna tid synes hon för övrigt haft en särskild
anledning att syssla med allvarliga tankar. Efter
att under I78o-talet den ena sorgen efter den andra
drabbat henne, hade i79O-talet varit gladare, ända
till dess hon träffades av olyckan att mista sin högt
älskade fosterdotter (brodern Johan Magnus’ äldsta
dotter) väl icke i dödens, men i sinnessjukdomens
välde.
Ljunggren antyder, att denna händelse skulle skett
ungefär vid denna tid; jag vågar framkasta den
förmodan, att olyckan kan hava haft något samband
med de allvarliga dikternas tillkomst.
Så uppstod Hymnen, i vilken fru Lenngren lovsjunger
Gud såsom världsalltets skapare och såsom allfadern,
såsom den, vilken ger sin stämpel åt ekens stam och
åt den veka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
