Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Nyårsmorgonen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
barn». Och det är icke utan att orden »menlös att
den bräker» rinna läsaren i minnet.
Även en tredje prosaskiss av likartad typ,
Nyårsmorgonen, föreligger bland fru Lenngrens
efterlämnade papper; den skildrar hurusom en gammal
gråhårsman på nyårsmorgonen hyllas av sina dotterbarn,
som läsa upp små rätt näpna hyllningsverser och till
gengäld av honom få var sin nyårsgåva jämte hulda
förmaningar och uppmuntrande lovord.
Till sist inskärper gubben barmhärtigheten såsom
livets a och o:
"Ja, mina barn," fortfor Gubben, "våren alltid goda
och välgörande, så bli Ni älskade av både Gud och
människor. Jag är nu gammal, men min blod löper
liksom lättare, och det är mig så ljuvt i hjärtat
när jag kommer ihåg, att jag gjort någon god gärning,
någon fattig som jag hjälpt, någon olycklig som jag
tröstat och bistått. Det är denna hågkomst, som ofta
tår-bort den stora rynkan i min panna, som ni sett,
att gikten och ålderdomen ibland tvinga på mig."
Det visar sig allra bäst vilken skillnad som råder
mellan fru Lenngrens stil i vers och i prosa, då
man med dessa slutord jämför en liten inlagd näpen,
äktbarnslig bit, där lilla Lotta betygar morfadern
sin kärlek och visar honom ett halskläde:
Lotta, morfars lilla fjolla, önskar, morgonstund och
kväll, morfars levnad lång och säll. Lotta lovar att
bli snäll, fast hon nu kan bara fålla.
Denna och andra av de små versifierade bitarna påminna
om de samtida barndikterna, vari företrädesvis
svenskfinnar som Franzén, Choraeus och Tengström
utmärkte sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
