Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
heller falla efter någon partikel som hor samman med
det följande ordet. Hon gör vidare en anmärkning att
man icke gärna lägger den förlängda sista stavelsen
i något av de förut antydda daktyliska orden, där
tonvikten undantagsvis förändrats, i rimmet eller
cesuren, emedan därigenom förändringen i uttalet
göres än mera märkbar.
"Likväl ursäktas avvikningar från nämnda regel, då
de sällan förekomma eller skyddas av någon lycklig
och i andra avseenden väl uttryckt tanke. Att vilja
upphäva dessa lagar vore att alldeles vilja omskapa
svenska poesien. Det vore att jäva alla de efterdömen
mästare i konsten hittills givit och försöket vore
kanske vådligast av någon ung författare som kunde
tros hava vågat det av oförmögenhet att göra goda
verser med iakttagande av de strängare reglor som
tjänt hans företrädare till efterrättelse.’’
Uppsatsen slutar med påpekande av en rad felaktigheter
i betoning och cesur som förekomma i översättningen.
Valerius svarade (i Stockholms-Posten 22 april)
att han vore långt från kätteri och ej hade mod att
förtjäna martyrkronan men ansåg en avvikelse från
den stränga renlärigheten kunna vågas och förlåtas.
Han medger att han tagit sig friheten oriktigt
accentuera orden, men anser icke nödvändigt att
versen överallt framgår i jämn och lugn ordning;
örat kan tröttas av monotonien även så mycket som
av missljudet. »Snillet begär frihet - och friheten
föder dristighet. Berövad denna rätt förbytes poesien
till ett vackert poetiskt handtverk.» Valerius anför
till sist ett par felaktiga betoningar ur första
upplagan av »den sublima tragedien Oden» vilken han
anser »helig som en kanonisk bok» och förklarar att
om han har orätt vill han gärna ha det med en man
som han blott skall hinna med sin beundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
