- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Andra utgåvan. 1917 /
288

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fru Lenngrens personlighet och hem. Hennes eftermäle - Atterboms senare uttalande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

vidt man icke anser den känsla, som har
innerlighetens, men ej våldsamhetens karaktär, mindre
sann än den häftiga affekten. Att det skulle finnas
någon konstituerande skillnad mellan manligt och
kvinnligt skaldskap, är också omtvistligt.

För övrigt synda Hammarskölds och Atterboms
anmärkningar, vilka här blott meddelats i ett snävt
utdrag, i icke ringa mån mot Thorilds sats, att
allt skall dömas efter sin art och sitt slag. Att
förebrå fru Lenngrens poesi dess vardagliga ämnen,
dess realism och bristande »idealitet» - det är liksom
om någon förebrådde Jan Steen, Teniers, Ter-burgh och
de andra nederländarne, att de målat sina genrer ur
vardagslivet i stället för att måla tavlor som Rafael
eller Rubens.

Vad Atterbom" vidkommer, justerade han senare i viss
mån sin karaktäristik av fru Lenngren. Han återkom
nämligen till ämnet då han i »Siare och skalder»
skulle teckna hennes bild (VI:e delen, II, postumt
utgiven 1855). Som fallet är i hela detta galleri
bemödar han sig gärna att se modellen i fördelaktig
dager och skildringen är avgjort hållen i blidare ton
än den bistra kritiken från 1823. Bl. a. förklarar
han att med undantag av Bellman ingen av våra äldre
skalder i ton och ämnen torde vara svenskare än hon
för så vidt som till folkets ursprungslynne hör en
oskiljaktig förening av godt modervett och godt skämt
- samma uttryck som redan Franzén användt - och att så
länge ett Sverige finnes det skall minnas henne med
tacksam stolthet, I övrigt sluter sig Atterbom även
på flere andra punkter till Franzéns minnesteckning,
så att man t. o. m. på icke alldeles få ställen finner
rena avskrivningar av detta minnestal. Dock påträffar
man i hans karaktäristik drag, som på samma gång de
skilja hans framställning från Franzéns, återkalla
i minnet klandret från ungdomstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1917/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free