Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härstamma från en tredje Johan Snoilshik, en krigare,
som år 1610 adlats af konung Matthias af Ungern
såsom belöning för trogna tjänster i striden mot
turkarne; hans sköldebref har i hvarje fall kommit
i de svenska ättlingarnas ägo. Förmodligen genom
polskt biinflytande fick namnet den ändrade formen
Snoilsky.[1]
Ej utan ett visst vemod kunde Carl Snoilsky, hvars svenskhet
var så utpräglad, skämta öfver, att han bar ett namn så osvenskt, att han
knappt själf visste, hur det uttalades, ja, ej ens var
på det klara med, om det var tre- eller två-stafvigt.
Ättens utslocknande i Krayn och dess utvandring till
främmande land stodo gifvetvis i förbindelse med
de förföljelser, för hvilka protestanterne blefvo
utsatta under 1600-talet.
I en dikt, som den slovenske skalden A. Askerč ägnat
Snoilsky på hans 60-års dag och som Jensen tolkat till
vårt språk, hette det om de evangeliske slovenerne:
Den som i kamp ej sträckte vapen
och icke genast gaf sig, feg,
vardt nödd att lämna fosterjorden
och måste gå från hem och teg.
– – – – – – – – – – – –
Så ock din stamfar rycktes hädan:
mot norden gick hans tunga färd,
till kylig nord, där frihet glöder
och där han fann sin nya härd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
