Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föryngrad utgå ur fångenskapen; den är af intresse
såsom ett förebåd till de italienska frihetsdikterna
fem år senare.
I den på antik meter skrifna dikten »På
sjön» förekomma bl. a. följande strofer:
Hvad masten knakar! Hu, som en suck det lät!
En suck, som prässats djupt ur en kvalfylld barm;
Den arma furan kanske minnes
Tider, då ännu den skogen prydde.
Helt visst begråter jätten bland Svitiods[1] träd
En annan högsträckt rese i Nordanskog,
Hvars vridna muskelstarka armar
Flätade hop sig med grannens grenar.
Men våldets yxa slet deras samlif snart.
Nu står den ena sörjande ensam kvar;
Den andra brottas med orkanen,
Suckande tungt ut på Eystrasaltet.[2]
Ja, arma masttträd! Nog jag din suck förstår;
Jag också lämnar kvar uppå hemmets strand
En älskad mö med gula lockar,
Ögon så blå som mitt hemlands sjöar.
Idén är poetisk och icke illa utförs, äfven om
man ser härkomsten från Heines berömda dikt om
palmen.
Det starkaste bidraget i den äldsta gruppen
är poemet Älfvorna, som pekar utöfver en begåfvad
ynglings »Lesefrüchte», och för öfrigt har ett mera
nyromantiskt tycke än i allmänhet fallet är med
Snoilskys ungdomspoesi. Trots enstaka påtagliga
formella brister, ger det en luftig och poetisk
skildring:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
