Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt, ehuru uteslutande lyriker, sträfvat att teckna
plastiska bilder och därigenom i viss mån sprungit
öfver sina egna gränser.»
Kännetecknande för kretsens ästetiska uppfattning
i förhållande till olika riktningar äro ock
några ord af en bland N. S:s kritiska pennor,
Anders Flodman, som i en anmälan af de Sju
Signaturernas Sånger och Berättelser 2 mars 1866 i
Nya Dagl. Alleh. bl. a. yttrar sig om erfarenheten
såsom poesiens material i evighet, om ej hon skall
blifva ett famlande i molnen, vare sig erfarenhet
genom lif eller studier.
»Visserligen springer det äkta snillet ofta och
med rätt framför och utöfver erfarenheten, och den
verklige skalden är alltid i en viss mening siare,
hvarför ock romarspråket, för uttryckandet af båda
dessa begrepp, har blott ett ord. Men då skalden
sålunda låter sin fantasi dikta hvad han icke sett
eller erfarit, gör han det dock på grund af hvad
han verkligen erfarit. I annat fall blifver hans
fantasi oförnuftig och hennes foster dimbilder,
sväfvande mellan himmel och jord, utan att tillhöra
någondera. Detta var romantikernas grundfel.
– – –
En kraftig reaktion har dock begynt. En art
poesi, hvars högsta uppgift är att teckna lifvet –
n. b. alltid idealiserande, hvarförutan ingen poesi
låter tänka sig – och som föga egentligt blifvit
benämnd den realistiska, har uppstått med Byron,
till sin förnämste heros. Ej heller denna saknar
inom vårt land representanter: (bl. a. Talis Qualis
och Malmström) – – – – –. Till en del igenfinnas i
detta arbete, som vi nu anmäla, tendenser till en
dylik sundare uppfattning af poesiens väsende såsom
en idealiserad bild af det verkliga lifvet, och det
är därför vi med glädje hälsa detsamma välkommet.»
Hvad nu Snoilsky angår, torde han – mindre än någon
annan inom Namnlösa Sällskapets krets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
