Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så var det upprorssången lydde
Den ödesdigra julidag,
Då frihetssolen blodig grydde,
Då folkets vilja blef dess lag.
En tiger, släppt ur burens fångsel,
I vildt och sanslöst segerrus
Det bröt hvar murken fördoms stängsel
Och röt sin fröjd i stridens brus.
Bland täta krutmoln kan man spana
Ett skynke, genomdränkt af blod;
Det fästats på en pik som fana
Och svajar främst i kampens flod.
Hurrah! Bastiljens murar skälfva
Och svepas in i rök och damm,
Och nya stormkolonner hvälfva
Laviner likt, mot brèchen fram.
De slingra sig kring brustna vallar,
De klättra öfver torn och tak.
En hymn af strids- och dödsrop skallar,
Som öfverröstar skottens brak.
Nu gifver sig det gamla näste,
Nu sjunker liljornas banér;
Och kungadömet mist sitt fäste,
Och folket har en seger mer.
De tornbekrönta fästningsverken –
Nu rykande ruiner blott –
Stå tecknade med tusen märken
Af minors härjningar och skott.
Men själfva stridens åska somnar,
Fast nyss den skakat borgens grund,
De slagnas svaga jämmer domnar,
Förstummad blir kanonens mun.
En folkström fyller torg och gator
Lik forsen, svälld i regnig vår,
Enhvar gamin är triumfator,
Om än han tiggt sitt bröd i går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
