Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Året 1863 framkallade nya toner från Snoilskys
lyra. Om denna förut – bortsedt från efterklang
efter stora mönster – mest gifvit uttryck åt rent
subjektiva känslor eller omdiktat historiska motiv,
började skalden nu att se en uppgift i att tolka
samkänslor, att skrifva tidsdikter.
Han kände att det i honom fanns timmer till
en politisk sångare. Förebilden, den store
Byron, är ättefader för 1800-talets politiska
frihetslyrik. Och äfven här i Sverige hade ju män
som Talis Qualis, Sturzen-Becker och andra under
1840-talet företrädesvis älskat anslå lyran för
tolkande af politiska sympatier och antipatier. Jämte
dessa har törhända ock en österrikisk lyriker,
hvars poesi Snoilsky studerat, »Anastasius Grün»
(v. Auersperg)[1],
tjänat honom till väckelse.
Adertonhundrasextio-talet var ju mognadens tid för
den liberalism, som under 1830-talet skjutit sina
rotskott. Denna liberalism hade nu nått fram till
höjderna och makten, men därmed onekligen förlorat
i poetisk charme, hvad den vunnit i praktisk
utförbarhet. Snoilsky, som afgjordt tillhörde det
frisinnade lägret, riktade sina blickar utåt till en
mera äfventyrlig och glödande frihetskamp: den polska,
hvilken denna tid, då rent ideala motiv hade mera kurs
i svensk politik än under senare realpolitiska dagar,
omfattades med verklig entusiasm i vårt land. Och
det var icke endast unga skaldehjärtan, som slogo
för Polens sak; äfven allvarlige politiker ansågo,
att Sverige borde inlägga sin gensaga mot den orätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
