Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Spanien och Frankrike 1865-66. - Hemkomst. - Diktsamlingen af 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver de romaniska versmåttens upptagande i nordisk
poesi på sin höjd undantaga ottave rime, i synnerhet i
humoristisk epopé, hvaremot han om de öfriga romaniska
versmåtten förklarar, att »de visserligen kunna ägna
sig som föröfningar för en ung verskonstnär, men
lära väl svårligen, äfven när de äro som lyckligast
eftergjorda, blifva annat än öfverraskande prof
på författarens virtuositet i det mekaniska i sitt
yrke, hvarvid det poetiska innehållet blifver något
underordnadt».
Emellertid har detta hårda omdöme, hvad sonetten
angår, jäfvats af åtskilliga svenske skalder och
främst af Snoilsky. Och om äfven han ursprungligen
drifvits till sonettdikt af lust att träna sin
pegas genom beherrskande af stora svårigheter och
hinder, så är det faktiskt, att han under öfvande
af denna poetiska teknik i sällsynt grad lät sin
poetiska ådra flöda, och att snart tekniken blef
honom så lättvindig, att det poetiska innehållet
blef hufvudsak.
Snoilsky hade redan i sina första ungdomsdikter visat
sig vara en ingalunda oläraktig elev af våra svenske
sonettister, Böttiger, Nicander o. a., kanske ock
af Goethe, Platen och Anastasius Grün, och äfven i
Italien hade han låtit den fjortonradiga diktformen
i sin trånga ram omfatta någon italiensk bild.
Emellertid torde nya litterära intryck hafva
medverkat till att han alltmer fick sonettformen
kär. Den började blifva på modet i Frankrike. Sedan
Saint-Beuve omkring 1830 återupplifvat den franska
sonetten, hade denna diktform odlats, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
