Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Florenz och Dresden 1881-1883. - Den tredje diktsamlingens tillkomst. - Sociala tendenser i dikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord till lek vid den öfvermättade bildningens bord.
O, den som kunde skänka dikten så
Den enkla form, som tusenden förstå,
Den form, som frambär kraftigt hvardagsbröd
Till tjänst för hunger, ej för öfverflöd!
Snoilsky kände vid denna tid djupt saknaden af en
rätt folklig uttrycksform för det han hade på hjärtat.
Då Lagerberg i ett bref hade antydt, att hans
diktning kunde få politisk betydelse, ej minst med
hänsyn till de inre frågorna, särskildt försvaret,
svarade Snoilsky (10 mars 1883):
Du menar, att sången skulle ännu kunna äga
makt att rycka upp sinnena. Jag tror det
knappast. Skönlitteraturen har visserligen ett
ofantligt inflytande, hvilket Ibsen visat, när
den till debatt upptager sociala ämnen. I dessa är
ju hvar individ till viss grad intresserad part,
då dessa frågor så nära sammanhänga med vår egen
enskilda lycka. Den stora nationella frågan däremot
bjuder oss inga personliga fördelar, den talar fast
mer till oss om uppoffringar, med ett ord ett språk,
som våra dagars skepsis och själfviskhet ej gärna
hör på. I alla händelser förslå icke mina krafter
till ett så högt värf, för en så vid krets. Mina
anspråk syfta ej så högt. Jag känner dessutom min
hufvudbrist – den att ej från ungdomen hafva lefvat
folkets lif. Bildning och uppfostran i ensidigt
klassisk riktning hafva gjort mig, liksom det
ojämförligt stora flertalet af våra litteratörer,
mindre ägnad att tala till de djupare folklagren ett
språk de förstå. Till skillnad från mina kolleger
känner jag dock ofta smärtsamt denna begränsning och
söker att komma däröfver. Det är en sådan stämning,
som dikterat det lilla stycket »I porslinsfabriken».
Utom de offentliggjorda alstren från hans sista
florentinertid skref Snoilsky äfven andra dikter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
