Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. I Dresden 1883-1885. - Dresdenerhemmet och umgängeslifvet. - Diktning 1884-1885. - Yttranden i skilda spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera storartade, mera betydelsefulla, men din
Antinous beherrskar mig med en alldeles oförklarlig,
nästan mystisk makt. Slutorden däri har jag mer
än en gång öfverraskat mig med att för mig själf
halfhögt upprepa.
Studiet af din skaldepersonlighet har varit som en
paus vid stranden af tidens snabba flod. Men den
ideala skönhet, i hvars drag vi där fått blicka in,
har icke lämnat oss så utan svar som Antinous.
En varm tack från de tvänne, som här vid Elbes vatten
hänförts af dina sånger!
Då Snoilsky ett par år senare mottog ett bref från
Rydberg, sände han följande gensvar, i hvilket
vi finna den ofvan antydda skildringen från det
Dresdenska hemmet.
Dresden, 24 januari 1885.
Käraste broder Viktor!
På år och dag har intet bref gjort mig en sådan riktig
hjärteglädje som det jag för 8 dagar sedan fick
mottaga från dig. Fastän vi förut icke i egentlig
mening brefväxlat med hvarandra, hafva vi ju dock
underhållit en tyst korrespondens. Jag har känt din
minnesgoda vänskap omgifva mig – i en hälsning, i ett
och annat från dig citeradt ord har jag spårat hela
ditt hjärtelag; hvarje gillande omdöme om det jag i
poetisk väg bjudit till att åstadkomma, som från dig
kommit mig tillhanda, har varit mig en den käraste
uppmuntran. Tillgifvenheten för din person, beundran,
vördnaden för din litterära verksamhet förläna en
särskild betydelse åt dina ord. Jag känner mig så
uppriktigt glad öfver att du på det hela taget är
nöjd med mina försök att tolka hvad jag trott mig se
bakom skönhets förlåten – comme un enfant craintif
se penchant sur les eaux, som Musset säger. Käraste
Viktor, du får ej tycka, att det ligger alltför mycken
poetisk vanitas i mitt öppna omnämnande af denna
glädje – det är mest därför att berömmet kommer från
dig som jag är så glad. När jag blott lyssnar till mig
själf, låter det minsann icke alltid så uppmuntrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
