Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. I Dresden 1883-1885. - Dresdenerhemmet och umgängeslifvet. - Diktning 1884-1885. - Yttranden i skilda spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fröknarna Anna och Eva Ingman, döttrar af den kände
fennomanen med. prof. E. A. Ingman. De senares
bekantskap hade förmedlats på det sätt, att Snoilsky
en gång från ett rum i ett hotell eller pensionat,
där han tillfälligtvis bodde, hörde tonerna af
några nordiska visor framtrollas på pianot och
sökte lära känna exekvatricen. Genom dessa fröknar
förmedlades bekantskapen äfven med resande finnar af
den finskhetsifrande fraktionen, bl. a. professorn
frih. E. G. Palmén.
Sommaren 1884 vistades Snoilsky i Schweiz, där han
sökte bot för sina sjuka nerver. Till Retzius hade
han skrifvit den 28 maj samma år:
Nu räknar jag dagarna till den första veckan i juli,
då jag och min kära Ebba omsider kunna bryta upp till
den lockande, hvitskimrande alpvärlden. Med kännedom
af min natur vet jag, att den toniska luften däruppe
skall stämma om mina nerver som med ett förtrolladt
stråktag – jag vet, att strängarna skola börja
ljuda igen. Men, som sagdt, i afbidan härpå har
Camoenan varit dufven och missmodig, och det lilla,
hon sjungit, tycks icke hafva varit så tydligt heller.
I bref till Wikblad lämnar han i september följande
skildring af sommaren:
Jag känner mig mycket stärkt och kan nu åter tänka
på att vittert producera, hvilket i våras hårdt
när var mig omöjligt. Det är egentligen först
nu, sedan alpluften hunnit utöfva sin välgörande
inverkan på mig, som jag kan bedöma hur dålig jag
var före resan. Det aldra lättaste bref kostade mig
formlig ansträngning och framkallade de pinsammaste
sensationer. För att i största korthet rekapitulera
vår resas gång, har jag nu att berätta, att vi på
resan från Dresden först stannade ett par dagar i
Kissingen, för att besöka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
