Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. I Dresden 1883-1885. - Dresdenerhemmet och umgängeslifvet. - Diktning 1884-1885. - Yttranden i skilda spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ve, att med förbundna ögon
Söka följa diktens stig
I en värld, som obegriplig
För ens blick har slutit sig!
Spöklikt sköna melodier,
Utom hörhåll fly jag vill.
Sången själf kan ej befria,
Det hör endast lifvet till.
Dessa tre strofer – isynnerhet den första – innesluta
ett stycke af Snoilskys diktarprogram. Och till
dem fogar sig liksom en klagan öfver att hans eget
lif icke varit sådant, att det kunde skänka en
folklig poesi näring: Folkets sångmö. Här biktar
den aristokratiske skalden på det mest intagande
sätt sin längtan efter en sångmö, som bär folkets
drag. Siarlikt sjunger han:
Men jag spår, att snart,
Mornad underbart,
Står en mö med styrka och behag;
Snart en vår skall gry,
Då hon syns i by
Som en majbrud på sin bröllopsdag.
Icke herrekif,
Folkets eget lif
Skall hon sjunga mellan fjäll och älf;
Folkets egen håg
Skall i diktens våg
Återse och återfå sig själf.
Dans på logarne,
Doft i skogarne,
Sommarnattens halfdagstrolleri,
Forsens strömkarlsspel –
Allt skall bli en del
I en svensk, en hjärtemelodi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
