Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. I Dresden 1883-1885. - Dresdenerhemmet och umgängeslifvet. - Diktning 1884-1885. - Yttranden i skilda spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den inflytelserika delen af samhället. Ehuru de alla
berömma finnarnes lojalitet och öfriga egenskaper,
uttala de dock förundran öfver deras »löjliga
envishet» att vilja hålla sig afsöndrade från den
öfriga stora ryska rikskroppen, och slutrefrängen
är alltid: »Så kan det naturligtvis icke fortfara
i längden.»
Gud låte Ryssland få så fullt upp att göra på andra
håll, att det ej får tid att sysselsätta sig med
några planer gående ut på att modifiera de nuvarande
förhållandena. Kejsar Alexander är ju personligen
en god och hederlig man, men är dock ej mer än en
människa, och panslavismen kan växa äfven honom
öfver hufvudet. Du får icke af mina funderingar, som
förresten icke innehålla annat än hvad hvar man kan
säga sig, draga den slutsats, att jag anser rätt att
söka kvarhålla finska språket på ett mera outveckladt
kulturstadium, att ej tillerkänna detsamma rättigheter
i afseende på skola, domstolar etc. etc. Tvärtom,
jag sympatiserar ju med de arbetande klasserna
i allmänhet, hoppas på deras ständigt fortgående
utveckling i andligt och materiellt afseende, och
hur skulle väl detta höga mål ernås hos Finlands
finsktalande befolkning, som väl företrädesvis är
bondestånd, annat än just på dess eget språk? Nej,
finskan och svenskan skola, som du själf säger, lefva
jämsides med hvarandra – vara två uttrycksmedel för
samma folk, för samma själ. I ju större omfattning
båda språken kunna förstås af båda folkgrenarna,
ju lyckligare och välsignelserikare skall det
vara. Ainsi soit-il!
I det sistnämnda uttalandet snuddar Snoilsky vid de
europeiskt politiska spörsmålen.
Hans sympatier voro, trots hans vistelse i Tyskland,
fortfarande franska.
»Det intresserar mig» – heter det i ett bref
till Estlander på nyåret 1884 – »ofantligt det du
skrifver om Paris. Man är ju så van att under denna
reaktionsperiod läsa idel tendentiösa, nedsättande
målningar af Frankrikes inre tillstånd och utsikter,
att det var med verklig fröjd jag tog fasta på det
goda intryck, åtminstone det arbetande Paris gjort
på dig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
