Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Snoilskys hemkomst. De sista åren: 1890-1903. - Snoilskys personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nu sedan sista salvan tillsvidare aflossats,
på riksdagen, har lugn inträdt. Säkert är, att jag
fått dyrt betala det ekonomiska ryggstödet af lön på
stat. Allmänheten vet icke, men du bör veta, att jag
endast af högst tvingande skäl utbytt min lyckliga
hemtrefnad i Dresden emot detta getingbo. Jag har icke
rätt att ångra mig, och jag bär resigneradt obehagen,
då jag vet, att jag, mänskligt att döma, tryggat de
mina mot en möjlig ekonomisk débacle. Det enda, som
skulle gräma mig, vore medvetandet, att min medtäflare
H. W. hade kvar ett törne i själen. Lyckligtvis är
detta icke förhållandet. Prässen har åt honom flätat
en liten martyrkrona, som han bär med gladt humör;
det är helt mänskligt, men mig har han aldrig visat
annat än vänlighet, och det är lika erkännansvärdt
som ovanligt. Jag kommer mycket godt ut med alla
mina medarbetare, som äro kunnigt och hyggligt folk
utan undantag.
»Jag trifves väl i biblioteket», skrifver han ett
halft år senare till Palmén, »där jag, som jag hoppas,
haft tillfälle att visa en boksynthet, som man väl
inte trott mig om.»
Säkert är, att Snoilsky med sin urbana personlighet
införde en fredsæra i Kungl. Biblioteket, där
eljes allt från Wallmark-Hammarskiölds och ned till
Klemming-Ahlstrands tider det vänskapliga samarbetet
just icke precis tillhört traditionerna.
»Den poetiska frihetstiden därute på kontinenten» –
heter det i ett bref till Estlander 1893 – »ligger
nu så långt tillbaka som en dimmig dröm. Jag har
åter funnit mig till rätta i svenska förhållanden
och fyller mina dagliga plikter så godt jag
kan. – – – Min verksamhet i Kungl. Biblioteket,
hvilken begynte under bra plågsamma auspicier, behagar
mig ganska mycket. Ett och annat kommer där alltid
att förblifva mig främmande; andra detaljer åter vet
jag mig beherrska fullkomligt lika bra eller bättre
än någon annan där.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
