- Project Runeberg -  Wasa-Arfvet. /
7

(1868) Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


STEN (blickar utåt).

Der far han fri som fogeln uti skyn,
Och jag, fast ung som han, är här dock bunden.

JOHAN (vänder sig om i stolen).

Hvem talar? Sten Banér! ack, arme yngling,
Han längtar hän, hans blickar jag förstår!

(med höjd röst)

Du ville gerna vara med i båten
Och lemna detta fängelse, min Sten?

STEN (häpen, lemnar fönstret).

Ers nåde!

JOHAN.

                Rodna ej! Ej ung du vore
Om denna längtan icke grepe dig,
Och jag har länge tänkt att öppna gallret
Och låta dig ur buren flyga ut.

STEN.

Hvad hör jag?

JOHAN.

                        Hvarföre skall jag fästa dig
Vid samma kedja som kring mig man smidde?
Du är ej kungason som jag, min Sten,
Och du kan flyga fritt omkring i verlden,
Ty ingen faders broder stäckte dig
Utaf försigtig ömhet unga vingen!

STEN.

Och hvilken hindrar eders nåde väl
Att följa mig på denna färd?

JOHAN.

                                Mitt öde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wasaarfvet/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free