Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Blek stod han der uti sin svepningsskrnd
Och hviskakle till mig med grafvens stämma:
”Rör kronan ej, se här ett bättre lån
Från ljusets land! – Rör kronan ej, min son!" –
– Och han försvann, och se, uti hans ställe
Der stod en jungfru, strålande och skön,
Och höll uti sin hand en eklöfskrans,
Med rosor smyckad, – och hon log så himmelskt,
Att tjust jag ville störta i dess famn! –
Men kronan lyste då än mera röd,
Och nu min fikna blick från kransen for
Till kronan, och från den till kransen åter,
Som om jag velat fatta båda två! –
Men det omöjligt var, och när till slut,
Af jungfruns skönhet tjusad, jag min hand
Mot kransen sträckte ut, och vände mig
Att än en blick af saknad kronan skänka,
Den bars ej på ett hyende, men af
En svartalf, grinande bland gyllne bladen,
Uppå hvars panna det stod: ”brodermord!” –
Och nu jag väcktes utaf sångens toner.
(Efter en paus.)
Hvad var den drömmen? Var den blott en ström
Af blodets lek i fuktig morgontimma?
Var den en varning från en fader öm,
En kärleksstråle klar ur grafvens dimma?
Och hon som kransen bar i snöhvit hand,
Som log så himmelskt och så varmt tillika,
Var hon en jordens mö med känslor rika?
Var hon ett budskap från ett bättre land?
(Försjunker i djupa tankar.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
