Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
KENICIUS.
Och läka skall det edert sjuka hjerta!
KARL.
Men tacka du din herre, mäster Petrus,
Att sådant bittert läkemedel, som
Det du nu hållit har för mina läppar,
Ej för dig sjelf är redt! Jag lider grymt.
KENICIUS.
Jag känner en som led af större qval,
Men han höll ut likväl till sista stunden,
Fast blodsvett från hans gudapanna flöt!
KARL.
Men han var icke fader, han som jag,
Och var ej menniska med stoftets brister! —
Gån nu och varen snar!
(Bittert)
Om ock J väcken
Kung Johans son, så vredgas han visst ej!
KENICIUS.
Som ett försonings sändebud jag går,
Och ödmjukt, herre, mån J bättring göra,
Ty bittert hjerta aldrig himlen når!
(Går).
Femte scenen.
KARL (ensam).
Jag skall kanhända falla ned på knä,
Och släpa mig i stoftet, låta trampa
Uppå mitt gråa hufvud, slita ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
